På plats i USA.

2021-10-28 07:00
  • ”Varför har de förnekat klimatkrisen gång på gång när deras egna vetenskapsmän sagt att den är ett faktum, och varför har de fortsatt sprida klimatdesinformation?”, säger kongressledamoten Ro Khanna.   Bild: Jose Luis Magana/AP
    ”Varför har de förnekat klimatkrisen gång på gång när deras egna vetenskapsmän sagt att den är ett faktum, och varför har de fortsatt sprida klimatdesinformation?”, säger kongressledamoten Ro Khanna.
  • Bild: Matthew Brown/AP
  • Vd:arna för de fyra största  oljebolagen är kallade till  utfrågningen i kongressen. Bild: Shutterstock
    Vd:arna för de fyra största oljebolagen är kallade till utfrågningen i kongressen.
  • Bild: Shutterstock
  • Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Fossiljättar ställs till svars för klimatlögner – grillas i USA:s kongress

Idag frågas oljejättarna Chevron, Shell, BP och Exxon Mobil ut inför USA:s kongress om sin roll i att sprida desinformation om klimatkrisen.

– En otroligt viktig milstolpe, säger Harvard-forskaren Geoffrey Supran, expert på oljeindustrins pr-kampanjer kring klimatfrågan

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Oljeindustrin har tjänat enorma pengar samtidigt som den bidragit till klimatkrisen. Parallellt har den ägnat sig åt en ”långvarig koordinerad kampanj för att sprida desinformation om rollen fossila bränslen spelar i den globala uppvärmningen”.

Så ser anklagelserna ut från de kongressledamöter som kallat oljeindustrins tyngsta vd:ar till en utfrågning i USA:s kongress idag.

– De måste ställas till svars inför det amerikanska folket, sa Ro Khanna, kongressledamot för Demokraterna, vid en presskonferens i förra veckan, och fortsatte:

– Varför har de förnekat klimatkrisen gång på gång när deras egna vetenskapsmän sagt att den är ett faktum, och varför har de fortsatt sprida klimatdesinformation? Vi kommer inte lösa klimatkrisen förrän vi löst desinformationskrisen.

Varnade för över 40 år sedan

Utfrågningen kommer efter en sommar och tidig höst då USA drabbats av förödande extremväder kopplat till klimatförändringarna, med bland annat dödliga stormar i New York och Louisiana, skogsbränder i Kalifornien och en kraftig värmebölja i nordväst. Nästan var tredje amerikan bor i ett område som råkat ut för någon form av väderkatastrof den senaste tiden.

Utöver vd:arna för olje­bolagen Chevron, Shell, BP och Exxon Mobil ska representanter för två lobbygrupper frågas ut: American Petroleum Institute (API) och USA:s handelskammare. Ett stort steg, enligt Geoffrey Supran, forskare i ­vetenskapshistoria vid Harvard­universitet som undersökt hur Exxon Mobil, ett av världens största oljebolag, kommunicerat kring klimatfrågan.     

– Att ställa fossilbränsle­industrin till svars är ett av de mest effektiva sätten för kongressen att arbeta mot klimatkrisen. Det här är en otroligt viktig milstolpe, säger Geoffrey Supran till Dagens ETC.

Medvetenheten om klimatkrisen fanns tidigt inom oljeindustrin. Exxon Mobils egna vetenskapsmän varnade redan 1977 företagets ledning för kopplingen mellan fossila bränslen och klimatförändringar.

– Vi och andra har kunnat visa hur branschen har vilselett allmänheten om krisen i årtionden, säger Geoffrey Supran.

Branschens metoder har bland annat varit att sponsra frontorganisationer som spridit den falska bilden att forskningsläget är oklart när det gäller fossilbränslens roll i klimatförändringarna. Det rör sig om ett stort och välfinansierat nätverk, enligt Geoffrey Supran:

– Det är en labyrint av pengar och människor. Fossilbränsleföretag, branschorganisationer, tankesmedjor, pr-firmor och så vidare.

I takt med att klimatmedvetenheten har blivit större och att unga klimatrörelser som Greta Thunbergs Fridays for Future och amerikanska Sunrise Movement har fått stort genomslag har oljeföretagens metoder förändrats.

– De har gått från öppet vetenskapsförnekande till att i stället kombinera green­washing med teknikoptimism och att sprida bilden att ansvaret för problemet ligger hos konsumenten. De försöker framställa sig som innovatörer som ska ta oss ur krisen med hjälp av tekniska lösningar, säger Geoffrey Supran.

Motattack från oljebranschen

Ett exempel på hur branschen försökt flytta över ansvaret från oljeföretagen till konsumenterna är att uppmuntra folk att räkna ut sitt personliga klimatavtryck.

– Det populariserades av BP som en del av en stor marknadsföringskampanj mellan 2004 och 2006. BP skapade den första koldioxidavtrycks-­kalkylatorn och la upp den på sin hemsida, säger Geoffrey Supran.

Dagens kongressförhör sker samtidigt som president Joe Biden försöker driva igenom sitt stora reformpaket Build Back Better, som innefattar satsningar på förnybar energi och minskade utsläpp. I samband med detta har oljeindustrin satt in en motattack, där branschorganisationen API under de senaste månaderna lagt ut en bombmatta av annonser på Facebook om att klimatåtgärderna hotar arbetstillfällen i USA. 

Frågor om detta lär dyka upp under dagens utfrågning, liksom om den mycket uppmärksammade hemliga inspelning som brittiska Greenpeace offentliggjorde i juni. Där hörs Exxon Mobil-lobbyisten Keith McCoy berätta att företaget trots sina löften om klimat­engagemang aktivt motarbetar Joe Bidens klimatpolitiska åtgärder genom lobbying mot kongressledamöter. McCoy berättade också att Exxon ­använder sig av ”skuggorganisationer” för att sprida tvivel om klimatforskningen.

Oljebolagens vd:ar har tidigare tackat nej till inbjudningar från senatorerna Bernie Sanders och Katie Porter om att vittna i senaten och kongressen. Men den här gången har kongress­ledamoten Ro Khanna hotat att  stämma dem om de inte dyker upp, och samtliga kallade företag och organisationer väntas ha en representant på plats.

Likheter med tobaksindustrin

Det finns flera paralleller mellan den amerikanska tobaksindustrins hantering av lungcancer under 1900-talet och fossilindustrins hantering av klimatfrågan. Oljeindustrin har liksom tobaksindustrin fokuserat på att sprida tvivel kring etablerad forskning för att stå emot hårdare lagstiftning, ofta med hjälp av samma pr-byråer. Dagens utfrågning av oljeindustrin är utformad med kongressförhören av de stora amerikanska tobaksföretagen 1994 som förebild. Då vittnade tobaksbolagens vd:ar under ed om att nikotin inte är beroendeframkallande. De förhören öppnade för en mängd stämningar mot tobaksbolagen som tills sist tvingades böta mångmiljard­belopp för hälsoskadorna de orsakat. Att kongressen har rätt att begära ut stora mängder dokument från oljeföretagen skapar förutsättningar för något liknande den här gången, menar Geoffrey Supran.

– De stora genombrotten när det gäller att reglera tobak kom när kongressutredningarna kunde offentliggöra miljontals dokument.

New York, Minnesota och ett dussintal andra delstater har stämt oljejättarna för skador orakade av klimatförändringarna.

– Jag tror att oljebolagen i slutänden kommer att trassla in sig i sin förnekelse, säger Geoffrey Supran.

– De måste välja mellan att erkänna att de ljugit i det förflutna, och därmed öppna för juridisk granskning, eller att förneka lögnerna, vilket blev tobaks-vd:arnas fall när de vittnade 1994.

Oljeindustrins klimatdesinformation

Ett PM från 1998 som skrevs av representanter för bland andra oljeföretagen Chevron och Exxon Mobil samt branschorganisationen API beskrev planer på en koordinerad desinformationskampanj riktad mot media, allmänhet och lagstiftare, med syftet att sprida tvivel om etablerad klimatforskning.

Under 1990-talet gick oljejättarna Exxon Mobil, Chevron, BP och Shell, tillsammans med API och USA:s handelskammare samman i gruppen Global Climate Coalition (GCC), som lobbade mot USA:s regering för att stoppa internationella satsningar på att minska koldioxid­utsläppen. Kampanjen blev framgångsrik och ledde till att USA lämnade klimatöverenskommelsen Kyotoavtalet 2001.

Mellan 2003 och 2010 finansierade oljeindustrin 91 tankesmedjor och organisationer som ägnade sig åt att tona ner klimathotet, lobba mot politiker, trakassera forskare och sätta press på medier att ge utrymme åt forskare som sponsrats av industrin, för att skapa en falsk bild av oenighet inom klimatforskarkåren.

Mellan 2015 och 2018 ska de fem största oljeföretagen i USA ha spenderat motsvarande nio miljarder kronor på att sprida desinformation om klimatfrågan.